Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad. .

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.

Syftet med det här arbetet är att undersöka förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod och i det här arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda på hur Örebro kommun arbetar med förtätning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtätning kan ha på Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro är en växande stad som fokuserar väldigt mycket på förtätning. Metoden som har används under arbetet är kvalitativ metod, där  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer från Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtätning i stadskärnan, de byggs på lucktomter och vissa hus har höjts några våningar. Det har även byggts i utsidan av parker i staden men även parkeringsplatser har byggts bort till förmån för byggnader.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur media framställer Malmö stad i samband med bombdådet på Rättscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvälls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvälls- och dagstidningar som valts ut är de allra första rapporteringarna om bombdådet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrån sex olika diskurser.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:20.

I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.

Syfte. Vårt huvudsakliga syfte består i att se hur Aftonbladet och Nerikes Allehanda porträtterat Eliasson samt att ta fram tänkbara förklaringar till varför framställningen ser ut som den gör? För att besvara detta avser vi utgå ifrån en rad grundläggande frågeställningar..

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..